Kaupunginhallitus
Protokoll 09.12.2015/Paragraf 252

Bilagor

		Behovsutredning beträffande h-delen, gymnasieutbyggnaden och gymnastiksalen i skolcentrum
		Bilaga: Raportti, Kauniaisten kaupunki, Gymnasiet Grankulla samskola tilaselvitys, 9.11.2015 / Behovsutredning beträffande H-delen, gymnasieutbyggnaden och gymnastiksalen i skolcentrum

Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran	§ 75	05.10.2015
Kaupunginhallitus	§ 252	09.12.2015

 

Behovsutredning beträffande H-delen, gymnasieutbyggnaden och gymnastiksalen i skolcentrum

 

455/10.03.02/2015

 

SUS 05.10.2015 § 75

 

 

 

 

Mer information:

 

rektor Niklas Wahlström, tfn (09) 5056 317
bildningsdirektör Heidi Backman, tfn (09) 5056 825
fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

 

Svenska skolcentrum har under de senaste tio åren bitvis renoverats och är till stora delar i gott skick. Det som återstår och behöver renoveras är H-delen som är ämnad för kemi och fysikundervisning, en ny utbyggnad för gymnasiets del samt gymnastiksalen som är gemensam för årskurserna 7- 9 och gymnasiet. Avsikten är att se denna renovering, medräknat utbyggnaden, som en helhet. Det har visat sig att det lönar sig att genomföra detta som ett enda byggnadsprojekt. Dels handlar det om att det är mera kostnadseffektivt än att renovera dem separat, dels undviker vi tillfälliga lösningar. På det här sättet skapas goda, varaktiga byggnader för undervisningen.

 

 

Det är ett överhängande behov att få H-delen och gymnastiksalen renoverade eftersom skolan lider av akut utrymmesbrist. Framtida krav på gymnasiet kan också förutsätta större studerandevolym. Behovsutredningar för alla tre utrymmen har tidigare behandlats i olika organ i staden och tas nu till ny behandling. För ändamålet har en kartläggning av gymnasiets utrymmen utförts av Arkkitehdit Korolainen & Heino i september 2015. Kartläggningen är utförd av samma arkitekt och enligt samma kriterier som den motsvarande av stadsstyrelsen beställda kartläggningen för de finska skolorna och det finska gymnasiet. Kartläggningen har gjorts utgående från två scenarier, A) gymnasium med 300 studerande (nuläge), B) gymnasium med 350 studerande. I kartläggningen har Hagelstamska skolans användning av svenska skolcentrum beaktats.

 

 

H-delen

 

 

H-delen, som innehåller bl.a. klassrum för fysik och kemi, är byggd år 1989 och i behov av renovering. Ingen ytrenovering har gjorts under dessa år. Utrymmena är slitna och fyller inte de krav på säkerhet och funktionalitet som dagens undervisning i fysik och kemi ställer. Undervisningen i kemi och fysik ska vara av undersökande karaktär; laborationer och IKT ska vara en naturlig del av undervisningen. I gymnasiet studerar en växande andel av de studerande lång kemi och lång fysik. I bägge ämnena ordnas i samtliga fördjupade kurser dubbla undervisningsgrupper. Under läsåret 2015-2016 ordnas i dessa ämnen sammanlagt 33 kurser. Gymnasiet använder en kemisal på 71,5 m2 och en fysiksal på 56 m2. Utrymmena är slitna och dåligt utrustade vilket inte stöder det växande intresset för naturvetenskaper i gymnasiet och motsvarar inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer om säkerhet.

 

 

Tillbyggnad vid Västra skolstigen

 

 

Gymnasiet Grankulla samskola har 292 studerande (i budget 2015 stipuleras en 10 procents ökning av antalet studerande, vilket motsvarar 321 studerande) och förfogar över 13 klassrum av vilka fem kan klassificeras som mindre (under 60 m2). Storleken på de övriga varierar mellan 63 och 69 m2. Därtill förfogar gymnasiet över två andra utrymmen som kan användas för undervisning eller föreläsningar. Den totala ytan undervisningsutrymmen och föreläsningssalar som står till gymnasiets förfogande är 1509 m2. Antalet undervisningsutrymmen är otillräckligt. Enligt arkitektutredningen och Utbildningsstyrelsens rekommendationer saknar gymnasiet 286 m2 enligt nuvarande studerandeantal och ifall antalet studerande utökas till 350 saknas så mycket som 558 m2.

 

 

Speciellt är antalet större undervisningsutrymmen, som är 8 till antalet, för litet med tanke på de allt större undervisningsgrupperna. Därtill råder det stor brist på allmänna utrymmen för de studerande och brist på arbetsrum för lärare.

 

 

Gymnasiet Grankulla samskola står i behov av en tillbyggnad som inrymmer ett större undervisningsutrymme för stora grupper och samarbetsinlärning i mindre grupper och som också lämpar sig för skrivsal i digitala studentskrivningar, ett allmänt utrymme för de studerande, ett arbetsrum för 15 lärare och en ny fysik- och kemisal med tillhörande lagerutrymme. Tillbyggnaden skall också råda bot på de stora brister i logistiken inom utrymmena som nu råder och som hindrar rörelsehandikappade personers tillträde till alla undervisningsutrymmen i de nedre våningarna av E- och H-flyglarna i svenska skolcentrum. Det stora undervisningsutrymmet skall under kvällstid användas av Grankulla medborgarinstitut och kan under helgerna hyras ut åt andra utomstående aktörer för t.ex. klubbverksamhet.

 

 

Gymnastiksalen

 

 

Gymnastiksalen är byggd år 1972 och är i behov av en renovering. Gymnastikutrymmena är med undantag för två renoverade omklädningsrum i ursprungligt skick. Ytorna och inredningen är slitna, tekniken föråldrad, belysningen är otillräcklig och salen saknar funktionella förvarsutrymmen. Bakom scenen ligger ett omklädningsrum som tagits ur bruk och som väntar på att bli förvandlad till en konditionssal som tjänar både Hagelstamska skolans och gymnasiets elever.

 

 

Gymnastiksalen är i aktivt bruk både av Gymnasiet Grankulla samskola och Hagelstamska skolan och av olika föreningar kvällstid. Den fungerar också som festsal vid skolornas inskriptioner, julfester samt våravslutningar eller som auditorium vid föreläsningar och fortbildningstillfällen. Gymnastiksalen behöver ytrenoveras, förses med en konditionssal och inventarierna och tekniken i salen bör stöda också annan användning av utrymmen än undervisningen i gymnastik.

 

 

Slutsatser

 

 

Attraktiva och ändamålsenliga lokaliteter har visat sig vara en betydande faktor när det gäller attraktionskraften inom studierna på andra stadiet.

 

 

Behoven av sanering av gymnasiets H-del är pga. säkerhetsskäl akuta. En sanering av H-delen utan en tillbyggnad löser emellertid inte problemet med alltför små undervisningsutrymmen i fysik och kemi i förhållande till Utbildningsstyrelsens direktiv eller bristerna i den inre logistiken i svenska skolcentrum. En utvidgning av de små salarna i H-delen på bekostnad av H-korridoren skulle skära av korridoren och försvåra den inre trafiken samt föranleda ännu större brist på allmänna utrymmen i gymnasiet då gymnasiets förvaringsskåp skulle flytta till redan alltför trånga korridorer. En sanering av H-korridoren utan byggandet av en tillbyggnad skulle leda till att en kostsam sanering inte leder till ett optimalt och tillfredsställande slutresultat ur skolornas synvinkel.

 

 

För att råda bot på gymnasiets brist av utrymmen, för att säkerställa ett tyst och tillräckligt stort reservutrymme för digitaliserade studentprov (enligt SUS beslut 18.3.2015) och för att göra gymnasiets samtliga utrymmen tillgängliga för rörelsehandikappade studerande behövs en tillbyggnad. Tillbyggnaden bör inrymma minst 286 brukskvadratmeter för undervisning och arbetsrum för lärare samt därtill utrymmen för teknik och inre trafik för att motsvara det nuvarande behovet. Tillbyggnadens bruttokvadratmeter är då minst 400m2. Eftersom gymnasiet saknar egen aula borde tillbyggnaden också utöver dessa inrymma allmänna utrymmen på 120m2. Tillbyggnadens storlek skulle då vara 520m2.

 

 

Den kommande nationella reformen av finansieringen av gymnasieundervisningen kan ha effekter på gymnasienätverket under de kommande åren och kan förutsätta att antalet studieplatser utökas till t.ex. 350 inom några år. Ett sådant scenario ger ett behov av en större tillbyggnad, inrymmande 558 brukskvadratmeter för undervisning och arbetsrum för lärare. En sådan tillbyggnads bruttokvadratmeter skulle vara 781m2 och med en aula 901m2. Det är skäl att projektplaneringen fortsättningsvis arbetar med dessa två scenarier (300 och 350 studerande) parallellt.

 

 

Att sanera H-delen och gymnastiksalen var för sig och vid olika tidpunkter är möjligt. En sanering av H-delen är mera brådskande då utrymmena är både för små och för illa utrustade för att uppfylla myndigheternas direktiv. Att sanera delarna vid skilda tidpunkter är med stor sannolikhet dyrare än att genomföra saneringen av dessa intill varandra liggande utrymmen som ett enda projekt eftersom det förra skulle innebära tillfälliga lösningar i de båda berörda utrymmena.

 

 

Det kostnadseffektivaste alternativet är att förverkliga samtliga tre projekt vid samma tidpunkt. Då undviks tillfälliga och inte fullt optimala lösningar.

 

 

De preliminära totala kostnaderna är följande:

 

 

Alternativ A (300 studerande):

-	investering 4,32 milj e
-	de årliga driftsutgifterna ökar med 216 000 e

 

 

Alternativ B (350 studerande):

-	investeringen 5,66 milj e
-	de årliga driftsutgifterna ökar med 283 000 e

 

 

Enligt direktiven för genomförandet av bygginvesteringsprojekt (stadsfullmäktiges beslut 1.2.2010) godkänns behovsutredningar av användarnämnden och sedan av stadsstyrelsen. När ett projekt tagits med i investeringsplanen inom ramen för stadens budget inleds den egentliga projektplaneringen enligt tidtabell i investeringsplanen och enligt stadsstyrelsens direktiv. Beslut om projektplan fattas sedan av användarnämnden, samhällstekniska nämnden, stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

 

 

Bilaga: Behovsutredning (+ behovsutredningens bilaga: Loppuraportti, Kauniaisten kaupunki, Gymnasiet Grankulla samskola tilaselvitys, 24.9.2015, Arkkitehdit Korolainen & Heino Oy)

 

Bildningsdirektören:

 

Den svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran godkänner för sin del behovsutredningen om H-delen, gymnasieutbyggnaden och gymnastiksalen i skolcentrum och föreslår för stadsstyrelsen att renoveringen av H-delen och gymnastiksalen samt tillbyggnaden läggs in som ett projekt i investeringsplanen i stadens budget 2016 samt att en närmare projektplanering inleds inom vilken noggrannare planer och kostnadskalkyler görs under år 2016.

 

 

Den kommande nationella reformen av finansieringen av gymnasieundervisningen kan ha effekter på gymnasienätverket under de kommande åren och kan förutsätta att antalet studieplatser utökas till t.ex. 350 inom några år. Projektplaneringen bör därför tillsvidare utgå från två scenarier, dels ett studerandeantal på 300 studerande, dels ett antal på 350 studerande.

 

Beslut:

 

Enligt beslutsförslaget.

KH 09.12.2015 § 252

Behovsutredningen som svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran behandlade 5.10.2015 är en uppdaterad behovsutredning av tre tidigare godkända separata behovsutredningar gällande H-delen, en tillbyggnad och gymnastiksalen. Vad gäller gymnastiksalen har stadsstyrelsen redan i budgetbehandlingen för år 2016 (21.10.2015) i investeringsplanen lagt in planeringen av gymnastiksalen i form av 150 000 € för år 2016 samt 850 000 € för genomförande av renoveringen av gymnastiksalen år 2017. Bildningssektorn och samhällstekniska sektorn fortsätter i samarbete projektplaneringen av gymnastiksalen.

 

I övrigt föreslås att STS godkänner behovsutredningen till den delen den gäller H-delen och tillbyggnaden enligt SUS behandling 5.10.2015. För att uppnå en snabbare lösning kunde det emellertid vara en ändamålsenlig lösning att utreda en eventuell utvidgning av H-delen och att på så vis med snabbare tidtabell åstadkomma ändamålsenliga utrymmen som ett alternativ till tillbyggnaden, som förutsätter en längre tidtabell.

 

Arkitektutredningen som ligger som grund för behovsutredningen har kontrollerats efter nämndens behandling, så att den motsvarar den arkitektutredningen som gjorts för det finska skolväsendet. Detta gav inte upphov till förändringar i själva behovsutredningen.

 

Bilaga: Behovsutredning (+ behovsutredningens bilaga: Raportti, Kauniaisten kaupunki, Gymnasiet Grankulla samskola tilaselvitys, 9.11.2015, Arkkitehdit Korolainen & Heino Oy)

 

SD:

STS godkänner behovsutredningen till den delen den gäller H-delen och tillbyggnaden, men uppmanar bildningssektorn och samhällstekniska sektorn att utreda möjliga alternativa lösningar för att lösa de akuta problemen inom fysik- och kemiundervisningen.

..........

 

Viceordförande Rintamäki-Ovaska föreslog med understöd av ledamot Kivelä, att behovsutredningen återremitteras för en skild granskning av H-delen och gymnastiksalen samt gymnasieutbyggnaden.

 

Återremitteringsförslaget förlorade med rösterna 4 - 3 (Rintamäki-Ovaska, Ant-Wuorinen, Kivelä).

 

I den fortsatta diskussionen konstaterades att skolinvesteringarna måste prioriteras utgående från en noggrann projektplanering. Dessutom efterlyste STS en gemensam utredning och diskussion om skolornas framtida utveckling och resursallokering.

 

Beslut:

Beslutsförslaget godkändes.