Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Protokoll 21.08.2018/Paragraf 69

Utlåtande om lagstiftningen som gäller studentexamen

213/03.00/2018

SUUS 21.08.2018 § 69

Mer information:

undervisningschef Maria Ekman-Ekebom, tfn 050 308 6262

rektor Niklas Wahlström, tfn 050 377 0317

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Regeringen beslöt den 25 april 2017 att inleda en reform av gymnasieutbildningen. Syftet med reformen är att öka gymnasieutbildningens attraktions kraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta studier vid en högskola, att förbättra utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten samt att göra övergången från studierna på andra stadiet till studier på högskolenivå smidigare.

Ett led i reformarbetet var förnyandet av gymnasielagen som har godkänts av riksdagen den 21 juni 2018 (RP41/2018rd). Förändring av lagen som gäller studentexamen är en del av den ovannämnda reformen. Syftet med den föreslagna lagen om studentexamen är att stödja uppnåendet av målen för gymnasiereformen och den nya gymnasielagen. I beredningen av propositionen har beaktats förslagen från arbetsgruppen Gaudeamus igitur, vars uppgift var att utreda de centrala utvecklingsbehoven i fråga om studentexamen, samt resultat av utredningen om hur studentexamen kan ordnas på engelska.

Undervisnings- och kulturministeriet bad den 21 juni 2018 om utlåtande om utkastet till lagen som gäller studentexamen senast den 3.9.2018. Enligt förvaltningsstadgan § 20 hör det till utskottets beslutanderätt att avge utlåtanden i ärenden som hör till utskottets verksamhetsområde. Lagen skulle enligt propositionen träda i kraft den 1 augusti 2019. I praktiken påverkar reformerna examinander som börjar sina skrivningar våren 2021.

De huvudsakliga förändringarna i lagförslaget är följande:

Utlåtande

De förslagna förändringarna i lagstiftningen gällande studentexamen förändrar inte på studentexamens mål som behörighetsgivande examen för högskolestudier eller som ett mått på de kunskaper och färdigheter som tillägnats under gymnasieutbildningen. Dock kan lagförslaget i §11 påverka hur målet förverkligas. Förslagets största förändringar ger flexiblare lösningar för studerande att avlägga sin examen samt möjlighet att förbättra sina resultat även efter en godkänd examen. Detta ses som positivt. Förändringen skulle lätta på den stress studerande, och speciellt flickor upplever i gymnasiet (skolhälsoundersökningar sedan 2015). Därtill har de nya antagningskriterierna till högskolorna orsakat oro bland studerande och utbildningsanordnare. De förslagna möjligheterna till omtagning avdramatiserar betydelsen av enskilda skrivningstillfällen. Dock kan detta förfarande orsaka problem vid arrangemang av studentexamen. Utrymmen och utrustning är nu dimensionerade enligt antal studerande i gymnasierna och har inte beaktat framtida behov för de som skriver om redan godkända prov. Därtill ges en preliminär bedömning fortfarande av gymnasiets lärare i ämnet i fråga. Ifall antalet examinander som deltar i syfte att höja sina resultat efter avklarad examen ökar innebär detta ökad arbetsbörda för lärare.

§11 i lagförslaget gällande omstrukturering av studentexamen innebär att fokus flyttas från den allmänbildande studentexamen till en språkfokuserad slutexamen, då det i lagförslaget krävs två realämnen eller en kombination av realämne och främmande språk som ett av de fyra alternativen som kan väljas:

"En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga provet i modersmål och litteratur samt enligt eget val tre prov eller provpar av följande alternativ:

Arbetsgruppens motivering till sitt förslag är att detta skulle främja mångsidiga studier av språk och realämnen. Vissa av de realämnen som undervisas i gymnasiet kräver redan nu lika långa om inte längre studier än t.ex. de i A-språk eller matematik. Kravet att ersätta ett språk eller matematik med två realämnen anses oskäligt. Förslaget innebär att en del examinander skriver fem obligatoriska prov medan andra skriver fyra. Därtill uppstår det skillnader mellan examinander från svenska och finska gymnasier. I svenska gymnasier skriver flerparten av examinanderna förutom modersmål, A-finska och A-engelska. För de icke matematiskt lagda innebär det att de skriver fem obligatoriska ämnen av vilka fyra kan vara språk, m.a.o. en språk-betonad slutexamen. För de matematiskt lagda innebär det en slutexamen med fyra obligatoriska ämnen av vilka tre är språk. I finska gymnasier lämnar många examinander bort det andra inhemska språket och skriver således matematik samt realämnespaketet (alternativ 4). För dem blir det således fem obligatoriska ämnen och en examen som ger bevis på allmänbildning. Skillnaderna mellan språkgrupperna är en konsekvens som arbetsgruppen möjligtvis inte har insett, men säkerligen en konsekvens som inte är önskvärd. En jämlikare lösning skulle vara fem obligatoriska ämnen för alla examinander och därmed spjälka upp det fjärde alternativet till 4) ett realämne och 5) ett realämne eller ett främmande språk.

Bakgrundsmaterial:

Bildningsdirektören:

Utskottet godkänner utlåtandet.

Beslut:

Enligt beslutsförslaget.