Stadsfullmäktige
Protokoll 17.06.2019/Paragraf 42

Svar på fullmäktigemotion om att ändra värme- och elförsörjningen för fastigheter som ägs av staden till solenergi och bergvärme

398/10.03.02/2018, 100/00.02.00/2018

STF 17.06.2019 § 42

Mer information:

byggnadsingenjör Ilona Lehto, tfn 050 594 2359

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Ledamot och fullmäktigeordförande Tapani Ala-Reinikka och 14 andra fullmäktigeledamöter har vid fullmäktigemötet 12.11.2018 lämnat en fullmäktigemotion om att ändra värme- och elförsörjningen för fastigheter som ägs av staden till solenergi och bergvärme. I motiveringarna för motionen ingår kostnadsinbesparingar och minskning av koldioxidutsläppen (bakgrundsmaterial).

Här följer en redogörelse för källorna till energiförbrukningen i stadens fastigheter och möjligheterna att minska förbrukningen.

Största delen av de fastigheter staden äger är anslutna till fjärrvärmenätet. Staden äger tre fastigheter där den huvudsakliga källan till värmeenergi är bergvärme, och där även solenergi utnyttjas. Fastigheterna ifråga är Sansinpellon och Kasavuoren päiväkoti samt servicecentret Villa Breda. Beslut har fattats om anskaffning av solpaneler till Kasavuoren koulukeskus och anskaffningen uppskattas till hösten 2019. Anskaffningen omfattar 56 st. paneler på 275 W styck. Systemets storlek är då 15,4 kWp med en energiproduktion på 858 kWh/kWp och årsproduktion 13 MWh. Detta kommer att ersätta ca 2 procent av den köpta elen.

Med utgångspunkt i de energibesiktningar som gjordes i stadens fastigheter 2014 kan det konstateras att energiförbrukningen i fastigheterna ligger på samma nivå som medeltalet för motsvarande fastigheter. I alla saneringsprojekt ingår förbättrad energieffektivitet som en central del i planeringen. Bland åtgärderna ingår förnyad teknik för belysningen och värmeåtervinning från ventilationen.

Grankulla stad ingick 21.12.2017 ett energieffektivitetsavtal med arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten och Kommunförbundet. Miljöenheten har gjort upp ett KETS-program, som ingår i Grankulla stads ILME-program i vilket insatsområdena i klimat- och energifrågor fastställs för 2017-2021. ILME-programmet och KETS-programmet ingår i Grankulla stads resursvisa vägkarta med sikte på ett kolneutralt Grankulla 2035.

I KETS-planen ingår som ett delområde att göra en kommunöversikt om förnybar energi. Kommunöversikten är en utredning av vilka av stadens fastigheter som lämpar sig för bruk av förnybar energi, t.ex. bergvärme eller solenergi. I kommunöversikten ingår också en undersökning av kolneutrala alternativ till fjärrvärmeproduktionen. Kommunöversikten om förnybar energi är nu i upphandlingsstadiet och staden har ansökt om investeringsstöd för utredningen hos Business Finland. Översikten färdigställs 30.11.2019.

I översikten ingår beräkningar av investeringsvärdet för fastigheter som potentiellt kunde övergå till förnybar energi, samt återbetalningstiden för investeringen. Beräkningen av investeringsvärdet kommer också att beakta de nödvändiga ändringarna i de nuvarande systemen, bl.a. ändringar i radiatornätet och i bärande takstrukturer.

Ett skilt investeringsförslag med tidsschema kommer att göras upp för konverteringen av stadens fastigheter till förnybar energi. Det är motiverat att de största investeringarna görs i anslutning till de aktuella fastigheternas nästa sanering. Mindre investeringar kan tas med i investeringarna i underhåll och sanering av byggnader inom ramen för det årligen beviljade anslaget.

En långtidsplan kommer också att göras upp för arbetet med att minska energiförbrukningen i stadens fastigheter och andra projekt som förbättrar energieffektiviteten. Sådana projekt inlemmas som ett led i lokalcentralens verksamhetsplanering på sikt och tas också med bland målen i stadens resursvisa vägkarta. Miljöministeriet har beviljat stöd för utredningen av kostnaderna och återbetalningstiderna i fastighetsprojekt för att förbättra energieffektiviteten som ingår i långtidsplanen, och för utredning av utsläppsminskning. Projektet blir klart innan utgången av 2020.

En beräkning av återbetalningstiderna gör det möjligt att omsätta de projekt i praktiken som är ekonomiskt sett mest rationella och har bäst effekt för klimatet, och då kan man också budgetera för det praktiska arbetet över en tid på flera år. Uppskattningsvis 50 procent av målen för utsläppsminskning gäller uppvärmningen av byggnader.

STS:

Fullmäktige antecknar för kännedom ovanstående som svar på fullmäktigemotionen om att ändra värme- och elförsörjningen för fastigheter som ägs av staden till solenergi och bergvärme och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

Beslut:

Beslutsförslaget godkändes.