Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Protokoll 04.02.2020/Paragraf 10

Utlåtande om färdplanen mot en kolneutral stad 2035

243/11.00/2019

SUUS 04.02.2020 § 10

Mer information:

undervisningschef Maria Ekman-Ekebom, tfn 050 308 6262

fornamn.efternamn@grankulla.fi

I Grankulla stads strategi 2018-2022 har man under huvudtemat "en grön, fotgängarvänlig stad - sikte på ett kolneutralt Grankulla", ställt upp målet att minska stadens koldioxidutsläpp till 60 procent till år 2030 och att vara en kolneutral stad senast år 2035. För att uppnå dessa långsiktiga mål har man utarbetat en färdplan för resurseffektivitet (KARTE= Kauniaisten kaupungin resurssiviisauden tiekartta) mot en kolneutral stad år 2035 (bilaga). För att uppnå de ambitiösa målen krävs det framgångsrikt samarbete mellan stadens förvaltningar, samt invånarnas, företagens och föreningarnas delaktighet.

Färdplanen för resurseffektivitet är en långsiktig plan för klimatarbetet och hållbar utveckling. Den sträcker sig över fullmäktiges mandatperiod. Färdplanen fungerar som en konkret plan för mer ekologiska och klimatsmarta val i vardagen, vilket kan hjälpa till att uppnå en hållbarare livsstil till år 2035. Färdplanen är indelad i fem "körfiler":

Inom varje körfil finns uppräknat olika möjliga åtgärder som lyftes fram av olika aktörer under verkstäder år 2019. Bildningen ordnade också en egen verkstad under bildningens utvidgade ledningsgrupps strategidag i september 2019. Samhällstekniska sektorn har begärt utlåtande av stadens olika förvaltningsorgan.

Inom svenskspråkig undervisning ser vi färdplanens mål som ambitiösa, speciellt målen inför 2020-2021 som förutsätter en 20 procents minskning av koldioxidutsläppen. Robusta och effektiva klimatåtgärder behövs för att uppnå ett kolneutralt Grankulla 2035, endast 15 år från nu. Inom bildningen ser vi en möjlighet att delta i arbetet inom alla körfiler. Målen inom Grön stadsstruktur och -trafik upplevs som den körfilen där den svenska undervisningens möjlighet att påverka är liten. Till skolornas och daghemmens verksamhet hör naturligtvis att fostra för en hållbar attityd gentemot stadstrafik och att främja vardagsmotion som t.ex. att promenera till och från skolan. Vid planeringen av skolgårdarna samt ett utökande av kolsänkor på dessa områden kan vi påverka och det är även önskvärt då natur och grönområden också befrämjar elevernas välmående.

För att uppnå de föreslagna målen inom Fastigheternas energiförbrukning och koldioxidsnål energiproduktion krävs investeringar i skol- och daghemsfastigheterna som inte nu finns i våra budgeter för 2020. Intresset är emellertid stort för olika former av samanvändning och mångsidig användning av fastigheterna. Därtill välkomnar vi inkorporering av olika former av förnybar energi samt uppföljning av energi- och vattenförbrukning på ett åskådligt sätt som samtidigt skulle tjäna våra undervisningssyften. Kasavuoren lukio har via andra projekt fått extern finansiering för solceller som är planerade att under 2020 installeras på skolans tak.

Inom svensk undervisning och småbarnspedagogik understöder vi de mål som framställts under Hållbar matkultur och kommer att utnyttja möjligheterna som mer vegetarisk lunch erbjuder till att diskutera klimatfrågor och en hållbar livsstil med våra barn och unga.

I skolorna och daghemmen är slitage av möbler, redskap och utrustning hård. Vi understöder tanken om cirkulär ekonomi (Hållbar konsumtion av naturresurser och cirkulär ekonomi) och möjligheten att reparera slitna eller söndriga varor, emellertid önskar vi få stöd från staden så att endera cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion ingår i upphandlingsavtalen eller så att staden har avtal om reparationstjänster.

Daghemmens och skolornas fostrande roll stöder på ett naturligt sätt körfilen Miljömedveten stadsorganisation och invånare, t.ex. år 2020 jobbar våra finska och svenska skolor med hållbar utveckling under en gemensam temavecka i april. Bildningen uppskattar det nära samarbetet vi redan haft med samhällstekniska sektorns miljöexperter och hoppas på ett fortsatt stöd. Även i framtiden hoppas vi att vår verksamhet fostrar unga som vågar ta initiativ och aktivera sig som de gjorde med skolstrejken i Finland.

Som en del av färdplanen ingår att man per enhet göra egna arbetsprogram, i vilka man ställer upp åtgärder för varje år. Arbetet är på gång i skolorna och daghemmen tillsammans med våra barn och unga. Bildningens administration deltar med ett eget arbetsprogram där vi bl.a. främjar gåendet eller cyklandet inom staden samt skypemöten eller tågresor framför flygresor. Därtill fortgår planerna med det gående buss-konceptet och vi planerar samarbete med internationella forskare inom hållbar pedagogik. Ytterligare har det samlats in idéer från de olika enheterna inom bildningen som under de kommande åren kan konkretiseras och ta oss mot vårt mål för 2035.

Bildningen uppskattar arbetet som gjorts inom samhällstekniska sektorn för att konkretisera hur Grankulla stad kan arbeta mot ett kolneutralt samhälle. För att uppnå målen behöver staden ett gott samarbete över sektorsgränser. Bildningen deltar med intresse i detta samarbete och kan bidra till förverkligande av målen bäst inom de ovan nämnda områdena.

Utlåtandet fungerar samtidigt som ett svar på ungdomsfullmäktiges uttalande 14.1.2019 § 8 (bilaga)

Bildningsdirektören:

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik antecknar färdplanen för resurseffektivitet (KARTE= Kauniaisten kaupungin resurssiviisauden tiekartta) mot en kolneutral stad år 2035 till kännedom och ger för egen del sitt utlåtande enligt ovanstående till samhällstekniska sektorn för vidare behandling.

Beslut:

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik antecknade färdplanen för resurseffektivitet (KARTE= Kauniaisten kaupungin resurssiviisauden tiekartta) mot en kolneutral stad år 2035 till kännedom och gav för egen del sitt utlåtande enligt ovanstående till samhällstekniska sektorn för vidare behandling.

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik välkomnar alla satsningar för en kolneutral stad och önskar att möjligheten till solpaneler utreds vid stadens skolor och daghem samt att man utreder möjligheten till småskaliga odlingar/odlingslådor i skolorna och daghemmen.