Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik
Protokoll 21.08.2018/Paragraf 64

Bilagor

Grankulla stads revisionsutskotts utvärderingsverättelse för år 2017

Svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik

§ 64

21.08.2018

 

Utlåtande om revisionsutskottets utvärderingsberättelse för år 2017

 

55/02.06.01/2018

 

SUUS 21.08.2018 § 64

Mer information:

bildningsdirektör Heidi Backman, tfn 050 566 8800

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Revisionsutskottet ska enligt 121 § i kommunallagen bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Resultaten av bedömningen förs fram i utvärderingsberättelsen.

Revisionsutskottet godkände och undertecknade 17.5.2018 (§ 39) sin utvärderingsberättelse för år 2017 och förde den vidare till fullmäktige för kännedom 18.6.2018 (§ 22).

 

Kommunstyrelsen ger fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som utvärderingsberättelsen föranleder. I praktiken ber stadsstyrelsen utskotten om utredningar angående utvärderingsberättelsen, som styrelsen sedan sammanställer till stadsstyrelsens utlåtande som gäller hela staden.

 

Utvärderingsberättelsen, som är godkänd av revisionsutskottet, delas ut som bilaga. I utvärderingsberättelsen lyfts för bildningssektorn viktiga frågor fram.

 

Revisionsutskottet har i sin berättelse också behandlat berättelsen för föregående år (2016) och utskottens och stadsstyrelsens svar på den. Revisionsutskottet tackar för de utförliga bemötandena och modellen för behandling av bemötandena.

 

Revisionsutskottets utvärdering fokuserade år 2017 på samhällstekniska sektorn. För bildningens del gjorde revisionsutskottet observationer om ungdomsutskottets verksamhet och om undervisningsväsendet. Revisionsutskottet har också gjort observationer om stadens tvåspråkighetsprogram, som berör bildningen.

 

Revisionsutskottet har i berättelsen behandlat THL:s skolhälsoundersökning, utan att be om egentligt svar av utskotten. Revisionsutskottet önskar att resultaten skulle fås separat enligt elevernas hemkommun. Nu fås resultaten enligt skola. Till detta kan konstateras att undersökningen är nationell och utarbetas på THL. Huvudstadsregionens kommuner kommunicerar med THL via en gemensam arbetsgrupp, där kommunerna ger feedback om enkäten. Syftet med undersökningen är emellertid att stödja elevhälsoarbetet i skolorna, och skolorna har ansvar för alla elever i skolan oberoende av hemkommun.

 

Utredning om de frågor som berör verksamheten för svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik

 

Revisionsutskottet uppmanar staden att även i fortsättningen lägga vikt vid implementeringen och uppföljningen av stadens tvåspråkighetsprogram, särskilt då vård- och landskapsreformen fortskrider.

 

Till det här kan konstateras att bildningssektorn med hjälp av statlig finansiering fr.o.m. hösten 2017 anställt en heltidskoordinator, en utvecklingsplanerare, inom förändringsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE). Inom programmet skapas ny verksamhetskultur och praxis inom barn- och familjetjänster med tanke på vårdreformen. Enligt den information vi har nu pågår programmet till slutet av år 2018. Den utvecklingsplanerare som anställts av bildningen arbetar med den helhet inom LAPE som gäller elevhälsan, men i nära samarbete med programmets två andra helheter: familjecenter samt tjänster på specialnivå och krävande tjänster.

 

Grankulla stads tvåspråkiga utvecklingsplanerare har kartlagt tillgången på elevvårdstjänster och andra betydande social- och hälsovårdstjänster för barn och unga på båda språken och har arbetat aktivt i regionens arbetsgrupper samt i de nationella nätverken. Eftersom ingen i huvudstadsregionens LAPE haft helhetsansvar för att beakta och koordinera de svenska frågorna har Grankullas koordinator tagit initiativ till och startat en arbetsgrupp för svenskspråkiga barn- och familjetjänster i huvudstadsregionen. En lyckad implementering i Grankulla skulle förutsätta att arbetet kan fortsätta med en anställd utvecklingsplanerare ännu under år 2019. Det här skulle vara möjligt inom den givna budgetramen för år 2019.

 

Revisionsutskottet uppmanar - såsom i den föregående utvärderingsberättelsen - skolväsendet att fortsättningsvis lägga mer vikt vid beslutsprocessen och transparensen i processen

 

Undervisningsväsendets tjänstemän och även det svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik lägger stor vikt vid transparensen och vid hörandet av målgruppen i den daghems- och skolutredning som startade under år 2017 och som fortfarande pågår. Både processen och de lösningsmodeller som hittills behandlats skiljer sig totalt från den motsvarande finska utredningen som gjordes åren 2014-2016. Revisionsutskottet skriver i sin berättelse att resultaten av arbetsgruppens arbete informerades först under hösten 2017 på två föräldramöten. Det här är ett missförstånd till den delen att arbetsgruppen i det skedet precis startat sitt arbete och inte hade vare sig utredning eller förslag, bara en allra första skiss till en möjlig lösningsmodell. Utredningen diskuterades första gången på utskottets möte 5.9.2017 (§ 39) och först då ombads tjänstemännen utreda frågan för att hitta lösningar som svarar mot de utmaningar som finns. Arbetsgruppen och utskottet ville höra målgruppen redan i inledningsskedet för att kunna forma utredningen redan från början på ett ändamålsenligt sätt. Den här informationen gick ut till vårdnadshavarna per e-post efter föräldramötena och även via t.ex. Yles nyhetsrapportering. Det är mycket beklagligt att vi trots detta inte lyckades kommunicera det här så att det blev tydligt och klart.

 

Först 16.1.2018 (§ 8) behandlades en första mellanrapport i svenska utskottet för undervisning och småbarnspedagogik och då beslöt utskottet utgående från beredningen och bildningsdirektörens förslag att utreda även andra alternativ än den modell som revisionsutskottet nämner i sin berättelse för år 2017. Hörandet av vårdnadshavare, personal och studerande hade en stor betydelse för hur utredningen utformats efter det. Ytterligare kan tilläggas att delar av målgruppen har hörts också efter detta och kommer att höras i olika skeden av de olika utredningarna. Utskottet gav 16.1.2018 de fortsatta utredningarna följande riktlinjer:

 

"Tjänstemännen utreder två nya alternativ, varav ett är en status quo-modell där vissa akuta behov löses och det andra alternativet är en variant av enhetsskolemodellen. Det är också skäl att skissa upp mer alternativa och innovativa lösningsmodeller.

 

Syftet med utredningen var att svara mot följande behov:

 

-	behovet att skapa daghemsplatser som motsvarar behovet under de kommande åren i enlighet med den pågående utredningen om daghems- och förskolenätet och viljan att utveckla förskoleundervisningen i ett närmare samarbete med den grundläggande undervisningen,
-	behovet att skapa enhetlighet inom den grundläggande undervisningen och att förbättra övergången mellan åk 6 och 7,
-	behovet att utveckla gymnasiet i enlighet med den pågående gymnasieutredningen.

 

I utredningen ligger fokus på att utveckla verksamheten ur barnens och elevernas synvinkel. I utredningen utreds konsekvenserna för undervisning och verksamhet, för barn och elever och personal samt konsekvenserna på investeringsbehovet och driftsutgifterna. Utredningarna bör stå i samklang med stadens strategi och med de pågående utredningar som görs i staden för småbarnspedagogiken, förskolan och gymnasierna. De lösningar som utreds bör på ett kostnadseffektivt sätt kunna svara mot de behov som finns på lång sikt enligt den kunskap vi har tillgänglig i dag."

 

Bildningsdirektören:

Nämnden antecknar revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2017 till kännedom och ger för egen del sitt utlåtande enligt ovanstående till STS för vidare behandling.

 

Beslut:

Enligt beslutsförslaget.