Kaupunginhallitus
Protokoll 25.03.2019/Paragraf 54

Begäran om omprövning av stadsjuristens beslut 20.2.2019 (§ 3) (Skadeståndskrav, försvunna kläder, Villa Breda)

61/03.06.02/2019

KH 25.03.2019 § 54

Mer information:

stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn 050 354 0121

fornamn.efternamn@grankulla.fi

Stadsjuristen har 20.2.2019 (§ 3) beslutat att inte ersätta sökanden för kläder som försvunnit på Villa Breda. Beslutet är som bakgrundsmaterial.

Den skadelidandes ombud har i en skrivelse 6.3.2019 begärt omprövning av tjänstemannabeslutet och yrkat att skadeståndsansökan på det uppskattade beloppet av 220-250 € ska godkännas. I skrivelsen har anförts att den skadelidande betalar en serviceavgift i vilken ingår bl.a tvätt av brukskläder. Sökanden har i skrivelsen fört fram diverse olägenheter i anslutning till tvättservicen. Enligt sökanden är det stadens arbetstagare som för tvätten till tvättrummet och returnerar den till den inneboende. Skrivelsen och den ursprungliga skadeståndsansökan är som bakgrundsmaterial (enbart till styrelseledamöterna).

Representanter för Villa Breda har framfört att de inneboende har meddelats att de själva ansvarar för sin egendom och att man inte ska medföra värdeföremål. Tvätten av kläder utförs delvis av stadens anställda med stadens maskiner, endel kläder tvättas dock av de anhöriga eller på annat ställe. Med tanke på de inneboendes hälsotillstånd är det lätt hänt att dessa även själva tappar bort eller skadar sin egen egendom. Endel kläder kan även vara i sådant skick när de lämnas till tvätt att det inte längre är hygieniskt möjligt att tvätta dem. Ibland kan man även i samband med vården eller omskötseln vara tvungen att klippa upp kläder.

Det går inte längre att utreda vad som hänt samtliga i ansökan nämnda kläder, men en del av den sökandes kläder har i praktiken varit i obrukbart skick då de kommit till tvätt och därför slängts bort.

Staden ansvarar för åtgärder vidtagna av sin personal. För att skadeståndsansvar ska uppstå krävs försummelse från stadens sida. Till den del som kläder angetts försvunnit går det inte att påvisa att det berott på stadens personal utan det kan även ha berott på annat. Däremot till den del som kläder inte varit hygieniskt möjliga att tvätta och därför slängts bort, kan staden anses vara skadeståndsansvarig. Antalet dylika klädesplagg har inte gått att utreda, men det torde vara fråga om mer än ett plagg. Skadans belopp uppskattas till 50 €.

SD:

STS besluter att ersätta sökanden för bortslängda kläder till ett belopp av 50 €. I övrigt ändras inte på det tjänstemannabeslut som stadsjuristen fattat 20.2.2019 (§ 3).

Beslut:

Beslutsförslaget godkändes.