Stadsfullmäktige
Protokoll 13.03.2017/Paragraf 17

Bilagor

Grankulla stads förvaltningsstadga (STF godkänt 13.3.2017 § 17)

Bakgrundsmaterial

	Grankulla stads förvaltningsstadga (STF godkänt 17.9.2012 § 48)
	Lausunto luonnoksesta uudeksi hallintosäännöksi (Vanhusneuvosto)
	Lausunto luonnoksesta uudeksi hallintosäännöksi (Vammaisneuvosto)
	Redogörelse för kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt de kommunala påverkningsorganens ställning (STF 13.3.2017
	Kauniaisten kaupungin organisaatio 2017 (KV-STF 13.3.2017)

Stadsfullmäktige

§ 17

13.03.2017

 

Revidering av förvaltningsstadgan

 

270/00.01.01/2016, 544/00.02.00/2014

 

STF 13.03.2017 § 17

Mer information:

stadssekreterare Gun Söderlund, tfn 050 370 8238

fornamn.efternamn@grankulla.fi

 

Bakgrund

 

Den nya kommunallagen trädde i kraft 1.5.2015, men till stora delar tillämpas den först från 1.6.2017, då en ny valperiod börjar. Det här gäller bl.a. det kapitel i kommunallagen som reglerar besluts- och förvaltningsförfarandet. Kapitlet innehåller bestämmelser om förvaltningsstadgan och dess föreskrifter om organisering av förvaltningen, ekonomin och verksamheten, besluts- och förvaltningsförfarandet samt fullmäktiges verksamhet. I tvåspråkiga kommuner ska förvaltningsstadgan innehålla de bestämmelser som behövs för att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses i kommunens förvaltning på det sätt som anges i språklagen (423/2003) och annanstans i lag.

 

Om förvaltningsstadgans innehåll bestäms i 90 § i kommunallagen. Förvaltningsstadgan utgör ett centralt dokument vid organiseringen av kommunens förvaltning och verksamhet. Enligt 109 § i kommunallagen ska förvaltningsstadgan vara tillgänglig på kommunens webbplats på det allmänna datanätet. Andra centrala styrmedel för kommunens verksamhet utöver förvaltningsstadgan är kommunstrategin, budgeten och ekonomiplanen.

 

Kommunallagen utgår ifrån att alla frågor som ska fastställas i en instruktion samlas i förvaltningsstadgan. I förvaltningsstadgan tas in de bestämmelser som tidigare ingick i fullmäktiges arbetsordning, instruktionerna för organen, ekonomistadgan, revisionsstadgan osv. I Grankulla samlade man vid stadgereformen 2004 de föreskrifter på instruktionsnivå som gällde stadsstyrelsen och nämnderna i en enda förvaltningsstadga, vilket samtidigt betydde att man avsevärt lättade upp och förenhetligade den detaljerade regleringen. Då kvarstod som separata dokument på stadgenivå, vilka ska godkännas av fullmäktige, enbart fullmäktiges arbetsordning, arvodes- och resestadgan för stadens förstroendevalda samt revisionsstadgan och arkivreglementet. Enligt motiveringen till lagen kan bestämmelserna på stadgenivå delas upp mellan olika dokument, om kommunens organisation är så omfattande att det inte är ändamålsenligt att samla dem alla i en och samma handling. Det nu föreliggande förslaget grundar sig dock på att alla bestämmelser på förvaltningsstadgenivå ska ingå i ett och samma dokument.

 

Förvaltningsstadgan ska innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone de frågor som räknas upp i 90 § i kommunallagen. Med ordet "behövliga" vill man betona att innehållet i förvaltningsstadgan är flexibelt. I förvaltningsstadgan kan också ingå andra bestämmelser än de som anges i lagen. Fullmäktige har prövningsrätt beträffande innehållet i bestämmelserna i förvaltningsstadgan. I förvaltningsstadgan bestäms hur beslutanderätten fördelas mellan kommunens myndigheter och vilka uppgifter de har. Fullmäktige utövar kommunens beslutanderätt. Kommunens beslutanderätt avser de lagstadgade och andra ärenden som kommunen ska sköta och som kommunen kan fatta eller förutsätts fatta beslut om. Fullmäktige fattar sina beslut om delegering av beslutanderätt genom förvaltningsstadgan. När fullmäktige fattar beslut om förvaltningsstadgan slår det samtidigt fast sin egen ställning som utövare av kommunens beslutanderätt samt fördelar arbetsuppgifterna mellan olika organ och tjänsteinnehavare samt avgör huruvida en kommunal myndighet ska ha befogenheter att besluta om vidaredelegering av sin beslutanderätt. Inom kommunens förvaltning ska bestämmelserna i förvaltningsstadgan iakttas. Förvaltningsstadgan är också bindande för fullmäktige, som inte får fatta beslut som avviker från förvaltningsstadgan utan att först ändra den. Fullmäktige kan till exempel inte avgöra ett ärende i vilket beslutanderätten genom förvaltningsstadgan har delegerats till stadsstyrelsen.

 

Fullmäktige ska också fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Detta har av hävd skötts så att fullmäktige har godkänt en separat arvodesstadga för förtroendevalda. Om kommunen vill slå fast grunderna för arvoden och ersättningar i en instruktion (lagen bestämmer inte sättet för beslutsfattande), rekommenderar Kommunförbundet att även dessa tas med i förvaltningsstadgan som ett eget kapitel. Detta kapitel saknas från det föreliggande förslaget, eftersom Kommunförbundets mall med tillämpningsdirektiv ännu är under beredning till denna del. Kapitlet om arvoden bereds separat för fullmäktige för godkännande, efter vilket det fogas till förvaltningsstadgan som dess sista kapitel.

 

Den nya förvaltningsstadgan bör träda i kraft senast 1.6.2017, och den ska godkännas av fullmäktige.

 

Beredning

 

Stadsstyrelsen tillsatte 31.8.2016 en styrgrupp, som fick i uppdrag att under beredningen av förvaltningsstadgan bidra med insikt i politiskt beslutsfattande och dra upp riktlinjerna särskilt i fråga om organiseringen av förvaltningen och verksamheten. Samtidigt har gruppen haft möjlighet att bedöma hur ändamålsenliga stadens nuvarande förvaltning och verksamhet samt de inarbetade rutinerna är. Gruppen hade Finn Berg som ordförande samt Tiina Rintamäki-Ovaska och Juha Pesonen som medlemmar. Som tjänstemannamedlemmar verkade stadsdirektören samt som beredningsansvarig stadssekreteraren.

 

Utöver nedan relaterade riktlinjer, som styrgruppen drog upp, baserar sig förslaget till ny förvaltningsstadga på

- bestämmelserna i den nya kommunallagen (410/2015),

- Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga (31.5.2016),

- den gällanden förvaltningsstadgan (1.1.2013) och

- arbetsordningen för fullmäktige (1.1.1996).

 

Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga kan läsas på förbundets webbplats http://shop.kommunerna.net/download.php?filename=uploads/hallintosaantomallisv_sisalto_ebook.pdf och den gällande förvaltningsstadgan delas ut som bakgrundsmaterial.

 

Bestämmelserna i förvaltningsstadgan är indelade i fem delar:

Del I	Ordnande av förvaltningen och verksamheten
Del II	Ekonomi och kontroll
Del III	Fullmäktige
Del IV	Besluts- och förvaltningsförfarande
Del V	Grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner (arvodesstadga).

 

I likhet med mallstadgan har bestämmelserna om fullmäktiges sammanträdesförfarande samlats i ett eget kapitel (kapitel 13), medan de övriga organens sammanträdesförfarande beskrivs i kapitel 16. Bestämmelserna om sammanträdesförfarandet som helhet har inte splittrats med talrika hänvisningar mellan dessa kapitel, utan i stället har bestämmelser med samma innehåll tagits in i båda kapitlen.

 

Sektorernas ledning/ledningsgrupper har i olika repriser under beredningen (i augusti och december 2016) blivit ombedda att granska bl.a. befogenhetsfrågor och sådan beslutanderätt som enligt någon speciallag ska fastställas i en instruktion, samt ännu separat befogenhetsfrågor som gäller personalförvaltningen.

 

Revisionsnämnden har i enlighet med 121 § i kommunallagen berett ett förslag till bestämmelser som gäller nämndens uppgifter (extern kontroll, kapitel 10). Revisionsnämnden föreslog att staden skulle tillämpa den traditionella nämndmodellen i stället för utskottsmodellen. Det föreliggande förslaget har på förslag av styrgruppen, avvikande från revisionsnämndens förslag, beretts utgående från utskottsmodellen.

 

Styrgruppens riktlinjer

 

Styrgruppen har sammanträtt tre gånger (4.10.2016, 16.11.2016 och 16.1.2017).

 

Förtroendemannaorganisationen kan organiseras enligt den traditionella nämndmodellen eller enligt utskottsmodellen eller den s.k. ordförandemodellen. Fullmäktige kan besluta att till ledamöter i styrelsen och nämnder kan väljas endast fullmäktigeledamöter och ersättare i fullmäktige, varvid nämnderna kan kallas utskott. Utskottsmodellen betonar de genom val utsedda förtroendevaldas ställning och politiska ansvar samt stärker fullmäktiges ställning i förhållande till styrelsen. Fullmäktige kan också besluta att bara stadsstyrelseledamöter kan väljas till ordförande för nämnder eller utskott, och då talar man om ordförandemodellen.

 

Fullmäktige beslutade 12.12.2016 att det ska väljas ett större antal ledamöter i fullmäktige för den kommande perioden än minimiantalet (27 ledamöter), dvs. det nuvarande antalet 35. Det här anses bland annat ge bättre möjligheter till övergång till den s.k. utskottsmodellen.

 

Förslaget till förvaltningsstadga bygger på följande riktlinjer som styrgruppen slog fast:

 

-	De ordinarie ledamöterna i nämnderna (med undantag av centralvalnämnden) ska väljas bland ledamöter och ersättare i fullmäktige.
-	De ordinarie ledamöterna och ersättarna i stadsstyrelsen ska väljas bland ledamöter och ersättare i fullmäktige.
-	Ordförandena i ovannämnda organ (ordf. och vice ordf.) ska vara ordinarie fullmäktigeledamöter.
-	Nämnderna kallas utskott.
-	Genom ett beslut som fattas före tillsättandet kan fullmäktige separat för något utskotts del besluta att ledamöterna inte behöver vara ledamöter eller ersättare i fullmäktige.
-	Bildningsnämnden, idrottsnämnden och ungdomsnämnden sammanslås till ett kultur- och fritidsutskott med 9 ledamöter.
-	Ledamöterna i utskotten väljs för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige separat beslutar att mandattiden är kortare än fullmäktiges mandattid (t.ex. på grund av vårdreformen och övergången till landskapsförvaltning).
-	En bestämmelse om en förtroendemannakommitté som stadsstyrelsen tillsätter tas in i förvaltningsstadgan.
-	Den professionella ledningen bibehålls i sin nuvarande form (kommundirektörsmodellen).
-	Personalorganisationen och sektorindelningen förblir oförändrade åtminstone fram till övergången till landskapsförvaltning.
-	Genom en bestämmelse i förvaltningsstadgan ges även utskotten övertagninsgrätt; vi fortsätter m.a.o. som hittills.
-	Förvaltningsstadgans struktur och bestämmelser på stadgenivå följer huvudsakligen Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga.
-	Beslutsfattandet i organen sker fortsättningsvis vid ordinarie sammanträden där deltagarna är närvarande på sammanträdesplatsen.

 

Utöver ovan relaterade riktlinjer som styrgruppen slagit fast är de huvudsakliga tilläggen och ändringarna i förvaltningsstadgan följande:

 

Del I Ordnande av förvaltningen och verksamheten

 

Kapitel 1 Ledning av staden

-	§ 3 och 4 om styrelse- och fullmäktigeordförandenas uppgifter har lagts till.
-	Ny § 5 om kommunikation/information.

 

Kapitel 2 Stadens organ

-	§ 6 om antalet fullmäktigeledamöter har lagts till.
-	Omnämnanden om stadsbildskommittén och förtroendemannakommittén har lagts till.
-	§ 11 om organ för deltagande och påverkan (ungdomsfullmäktige, äldrerådet och handikapprådet) har lagts till.

 

Kapitel 3 Organisationen

-	Några nya punkter under stadsdirektörens uppgifter samt små omformuleringar och preciseringar.

 

Kapitel 4 Koncernstyrning och hantering av avtal

-	Ett nytt kapitel om koncernledningen.

 

Kapitel 5 Organens uppgifter och befogenhetsfördelning

-	Stadsstyrelsens uppgifter har uppdaterats.
-	Stadsstyrelsens beslutenderätt har utökats med några punkter som tidigare saknats.
-	Organens uppgifter och befogenhetsindelning förblir i huvudsak oförändrade. Vad gäller utskottens allmänna beslutanderätt har man dock strukit bestämmelsen om rätten att bevilja lättnad eller befrielse från en fordran inom gränser som stadsstyrelsen fastställer. Stadsstyrelsen har i anvisningarna för intern kontroll beslutat om dessa gränser och befogenheter, och skrivningen under nämndernas allmänna beslutanderätt har då medfört ett oklart läge med utrymme för tolkningar. Till övriga delar har utskottens allmänna beslutanderätt uppdaterats och punkterna 3-6 har lagts till.
-	Utskottens särskilda beslutanderätt har setts över och uppdaterats för att motsvara lagstiftningen (i fråga om social- och hälsovården har beslutanderätten genom speciallagar hänförts till ett kollegialt organ).
-	Ärendena enligt 52 och 53 § i markanvändnings- och bygglagen, som idag ingår i stadsstyrelsens behörighet, föreslås bli delegerade till samhällstekniska utskottet. Förslaget motiveras med att det är fråga om helt tekniska ändringar utan behov av någon omfattande prövning eller undersökning av detaljplanen. Avsikten med delegering av beslutanderätten till utskottet är att lätta upp beslutsfattandet och bli av med överlappande beredningsarbete samt förkorta väntetiden för kunden. En teknisk ändring kan handla om att göra t.ex. en ledningsreservering, ett anslutningsförbud eller en stadsdelsgräns ändamålsenligare, att göra en detaljplanegräns förenlig med fastighetsgränserna osv. Genom ändringen vill man t.ex. göra en detaljplan lättare att genomföra och fastighetstekniskt mer funktionell.

 

Kapitel 6 Befogenheter i personalfrågor

-	Bestämmelser om utövande av direktionsrätten (rätten att leda arbetet) på basis av chefsställning ingår inte mer i förvaltningsstadgan. Med andra ord ges de direktionsrättsliga anvisningarna och föreskrifterna av en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i chefsställning.
-	Sektionens beslutanderätt har utökats med tillämpning av de allmänna personalpolitiska principerna (39 § i kommunallagen).
-	Personalchefens befogenheter har utökats med återkrav av lön eller annan ekonomisk förmån som betalats utan grund.
-	Beslutanderätten i personalfrågor är så gott som oförändrad. Ett undantag är att beslutanderätten vid anställning av personal har ändrats i fråga om val av lärare, som överförts från utskotten till sektordirektören för att beslutsfattandet vid rekrytering ska bli snabbare och smidigare.
-	§ 37 om bisysslor och § 38 om utredning av tjänsteinnehavares arbets- och funktionsförmåga har lagts till.
-	Uppsägning av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker har lagts till (§ 41).

 

Kapitel 7 Organisering av dokumentförvaltningen

-	Nytt kapitel (tidigare i arkivreglementet).

 

Kapitel 8 Språkliga rättigheter och språkkunskaper som krävs av personalen

-	Om de språkkunskaper som krävs av personalen bestäms i ett nytt kapitel 8 om språkliga rättigheter i kommunens förvaltning.

 

Del II Ekonomi och kontroll

 

Kapitlen 9-11 Ekonomi, extern och intern kontroll samt riskhantering

-	Kapitlen 9-11, som handlar om ekonomi samt extern och intern kontroll, är nya.
-	Paragraferna om extern kontroll motsvarar huvudsakligen den nuvarande revisionsstadgan.
-	I kapitlet om extern kontroll ingår en ny § 64 om redogörelser för bindningar.

 

Del III Fullmäktige och del IV Besluts- och förvaltningsförfarande

 

Kapitlen 12-15 härstammar huvudsakligen från den gällande arbetsordningen för fullmäktige och kapitlen 16-17 från den gällande förvaltningsstadgan. Nytt i dessa kapitel är omnämnandena om sättet att fatta beslut i organen, om elektroniska sammanträdeskallelser, om publicering av handlingar på det allmänna datanätet och delgivning av beslut med kommunmedlemmar samt ungdomsfullmäktiges företrädare vid fullmäktigesammanträden och kommuninvånarnas initiativrätt. Stadens praxis för undertecknande av handlingar föreslås bli enklare.

 

Enligt principerna för samarbetsförfarande har förslaget till förvaltningsstadga behandlats i samarbetskommittén 2.2.2017, och utlåtanden av organen för påverkan och personalorganisationerna har begärts in senast 28.2.2017. Äldrerådets och handikapprådets utlåtanden delas ut som bakgrundsmaterial. Ungdomsfullmäktige har meddelat att det inte har något att anmärka mot stadgeförslaget.

 

Äldrerådet föreslår i sitt utlåtande att äldrerådet - i likhet med ungdomsfullmäktige - ges representation i åtminstone social- och hälsovårdsutskottet, samhällstekniska utskottet, byggnadsutskottet och kultur- och fritidsutskottet (§ 11) samt närvaro- och yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden (§ 79).

 

Äldrerådet motiverar sitt förslag med att kommunens påverkningsorgan bör behandlas jämlikt i fråga om närvaro- och yttranderätten vid stadsfullmäktiges och utskotts sammanträden.

 

Äldrerådet framhåller också att rådets verksamhetsförutsättningar bör tryggas med ett eget anslag i stadens budget. I utlåtandet sägs också att en revidering av instruktionen för äldrerådet inleddes under hösten 2016.

 

Handikapprådet påpekar i sitt utlåtande bland annat att handikapprådet bör ha likvärdig ställning med de organ som representerar andra befolkningsgrupper och att kommunen ska informera om hur man kan påverka och delta i beredningen av beslut. Dessutom konstaterar handikapprådet att dess instruktion är från 1998 och att rådet kommer att revidera både den och det handikappolitiska programmet till behövliga delar för att motsvara stadens nya förvaltningsstadga.

 

Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka samt påverkningsorganens ställning och uppgifter beskrivs i ett sammandrag som delas ut som bakgrundsmaterial.

 

Vad gäller det tryggande av verksamhetsförutsättningarna och den revidering av instruktionerna som nämns i äldrerådets och handikapprådets utlåtanden, må det konstateras att stadsstyrelsen godkänner dessa samt instruktionen för ungdomsfullmäktige innan påverkningsorganen tillsätts.

 

Stadsstyrelsen har 8.2.2017 fört en allmän diskussion om förvaltningsstadgan och 1.3.2017 beslutat att lägga fram bilagda förslag för fullmäktige för godkännande. Ändringarna jämfört med den gällande förvaltningsstadgan har märkts ut med vertikala streck. Även stadens organisationsschema delas ut som bakgrundsmaterial.

 

Förslagen om att bildningsnämnden, idrottsnämnden och ungdomsnämnden sammanslås till ett kultur- och fritidsutskott (§ 9), om beslutanderätt vid val av lärare (§ 32) samt formuleringen om beviljande av lindring från språkkunskapskravet (§ 50) har gjorts upp efter omröstning under styrelsebehandlingen. Motförslagen och röstningarnas resultat finns att läsa i stadsstyrelsens ojusterade protokoll 1.3.2017 § 35 på http://www2.kauniainen.fi/dynasty/swe/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=20172468-16.

 

Stadsstyrelsen beslutade dessutom att ett kapitel om de förtroendevaldas ekonomiska förmåner förs separat till fullmäktige för godkännande och sedan fogas till förvaltningsstadgan.

 

STS:

Fullmäktige godkänner bilagda förslag till ny förvaltningsstadga så att den träder i kraft 1.6.2017 och upphäver den gällande arbetsordningen för fullmäktige, revisionsstadgan och förvaltningsstadgan.

..........

 

Ledamot Stenberg, understödd av bl.a. ledamöterna Colliander-Nyman, Karlsson-Finne och Herkama, föreslog att det föreslagna kultur- och fritidsutskottet (§ 9) ersätts med ett kulturutskott, ett idrottsutskott och ett ungdomsutskott, samtliga med 7 ledamöter.

 

Ledamot Johansson, understödd av bl.a. ledamöterna Colliander-Nyman, Fellman och Sederholm, föreslog att det inte tillsätts någon förtroendemannakommitté och att stycket i fråga stryks ur § 8.

 

Ledamot Wahlstedt, understödd av ledamot Alapappila, föreslog att bildnings-, idrotts- och ungdomsnämnderna inte sammanslås utan att de nuvarande idrotts- och ungdomsnämnderna i stället sammanslås till ett ungdoms- och idrottsutskott (§ 9).

 

Ledamot Stenberg, understödd av bl.a. ledamöterna Stolt, Ant-Wuorinen, Ala-Reinikka, Pesonen, Wahlstedt och Sederholm, föreslog att beslutanderätten vid val av lärare blir kvar hos utskotten för undervisning och småbarnspedagogik samt att det läggs till i § 32 att utskotten också väljer lärarna och att skrivningen "med undantag av lärare" läggs till i § 33 i de punkter som gäller sektordirektörernas och resultatområdeschefernas beslutanderätt.

 

Ordförandens förslag till omröstningsordning där fullmäktige först röstar om ledamot Johanssons förslag om att stryka förtroendemannakommittén ur § 8 godkändes enhälligt.

 

I omröstningen, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Johanssons förslag röstade "nej", vann Johanssons förslag med rösterna 17-14 (Alapappila, Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Jääskeläinen, Kurkela, Miettinen, Oksanen, Peltovirta, Pesonen, Rekiranta, Rintamäki-Ovaska, Tupamäki, Viherluoto-Lindström, Wahlstedt), medan tre (3) ledamöter (Berg, Rehn-Kivi, Stenberg) röstade blankt. Ordföranden konstaterade att fullmäktige hade strukit stycket som gällde tillsättande av en förtroendemannakommitté ur § 8.

 

Därefter ställde ordföranden ledamot Stenbergs förslag om antalet utskott mot ledamot Wahlstedts förslag så att de som understödde ledamot Stenbergs förslag röstade "ja" och de som understödde ledamot Wahlstedts förslag röstade "nej". Vid omröstningen vann ledamot Stenbergs förslag med rösterna 21-9 (Alapappila, Ala-Reinikka, Ant-Wuorinen, Herkama, Kurkela, Miettinen, Rintamäki-Ovaska, Tupamäki, Wahlstedt), medan fyra (4) ledamöter (Jääskeläinen, Oksanen, Rekiranta, Viherluoto-Lindström) röstade blankt.

 

I följande omröstning, där de som understödde stadsstyrelsens grundförslag röstade "ja" och de som understödde ledamot Stenbergs förslag om tre separata utskott röstade "nej", vann ledamot Stenbergs förslag med rösterna 23-9 (Ant-Wuorinen, Jääskeläinen, Kurkela, Oksanen, Peltovirta, Rekiranta, Rintamäki-Ovaska, Tupamäki, Viherluoto-Lindström), medan två (2) ledamöter (Berg, Pesonen) röstade blankt. Ordföranden konstaterade att fullmäktige beslutat att tillsätta ett kulturutskott, ett idrottsutskott och ett ungdomsutskott, samtliga med 7 ledamöter.

 

I omröstningen om lärarval, där de som understödde grundförslaget röstade "ja" och de som understödde ledamot Stenbergs förslag röstade "nej", vann ledamot Stenbergs förslag med rösterna 17-16 (Alapappila, Berg, Fellman, Johansson, Karlsson-Finne, Kurkela, Lamberg-Allardt, Nystén, Oksanen, Peltovirta, Rehn-Kivi, Rekiranta, Rintamäki-Ovaska, Skogster, Tupamäki, Viherluoto-Lindström), medan en (1) ledamot (Savander) röstade blankt. Ordföranden konstaterade att fullmäktige beslutat att beslutanderätten i fråga om lärarval blir kvar hos utskotten för undervisning och småbarnspedagogik.

 

Ledamot Berg, understödd av ledamöterna Skogster och Ala-Reinikka, föreslog följande kläm till beslutet:

 

"Samtidigt som fullmäktige godkänner förvaltningsstadgan förutsätter fullmäktige att de verksamhetsdirektiv som ska utarbetas för de olika organen för deltagande och påverkan ska innehålla bestämmelser om på vilket sätt äldrerådet och handikapprådet ska höras redan under beredningen av ärenden."

 

Ledamot Rintamäki-Ovaska, understödd av ledamöterna Ala-Reinikka och Skogster, föreslog följande kläm till beslutet:

 

"Fullmäktige förutsätter att äldrerådet och handikapprådet informeras om ärenden som behandlas i utskotten och om utskottens beslut samt att råden blir hörda i utskotten i ärenden som berör dem."

 

Ordföranden frågade om klämförslagen fick understöd och konstaterade att fullmäktige omfattade dem enhälligt.

 

Beslut:

Fullmäktige godkände förvaltningsstadgan med ovannämnda ändringar i §§ 8, 9, 32 och 33 så att den träder i kraft 1.6.2017 och upphävde den gällande arbetsordningen för fullmäktige, revisionsstadgan och förvaltningsstadgan från samma tidpunkt.

 

Samtidigt hade fullmäktige godkänt följande klämmar i anslutning till förvaltningsstadgan:

 

"Samtidigt som fullmäktige godkänner förvaltningsstadgan förutsätter fullmäktige att de verksamhetsdirektiv som ska utarbetas för de olika organen för deltagande och påverkan ska innehålla bestämmelser om på vilket sätt äldrerådet och handikapprådet ska höras redan under beredningen av ärenden."

 

"Fullmäktige förutsätter att äldrerådet och handikapprådet informeras om ärenden som behandlas i utskotten och om utskottens beslut samt att råden blir hörda i utskotten i ärenden som berör dem."